måndag, januari 31, 2011

Busshållplatsblues

.
Det är en isbelagd morgon, jag ska från punkt A till B
Då är kollektivtrafiken för det mesta en god idé
Jag går till min hållplats, men tänkter snart "fördömt!
det är flera minuter kvar!" jag hade tiden missbedömt.
Jag kliar mig på näsan och tänker: så sakta minuterna går
Och jag som redan hade tappat känseln i alla mina tår.

En kråka ser ner på mig, mörkögd och stygg
Som ville den håna min vinglösa rygg
Dessutom blåser nordan, och han är en sur en
Jag försöker att krypa allt längre in i kuren
Åh, det ringer! Jag känner hur det vibrerar
Men det var inget samtal, bara magen som orerar

Jag väntar och väntar, men tiden står still
Jag hade kunnat ligga kvar i sängen lite till
Eller stått kvar i duschen ännu en kvarts timma
Istället för att bara stå i en busskur och rimma
Jag är kissnödig, hungrig, förtvivlad, för sen!
Och kylan tränger bara längre in i märg och ben

Jag nynnar på en visa för att på ledan råda bot
Om stenarna på gatan och om huset mittemot
Om medtrafikanterna omkring som gör allt vad dom kan
För att bara sköta sitt och inte titta på varann
En pojke som har assistent, han sjunger ut ett "hej!"
Vem av oss som friskast är, det kan man fråga sig...

Just när allt som gråast är kommer bussen runt ett krön
Kring alla samlade hörs ett enat djupt och lättat stön
Bussen bromsar in bredvid, det är ett efterlängtat läte
Jag kliver på, stämplar mitt kort och väljer ut ett säte
Utan dramatiska avsked, jag far iväg min kos
Men imorgon är det åter dags för min busshållplatsblues.

.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt - självskrivet?? Har du blivit poet??

Nai sa...

Jajemän!
Otippat va? Jag känner att jag har något stort på gång här ;)

Anonym sa...

Vilken poesi!
Pappan