tisdag, september 29, 2009

Put on your dancing shoes, you sexy little swine!

.
I alla lägen. Om du inte vet vad du ska göra av dig själv eller har för mycket av dig att göra av- dansa!
Ingenting fungerar så bra som det.
Det är produktivt och reaktivt, försjälande, förförande och förenande och bara alldeles, alldeles... ja, ni vet.
Igår var jag på Zumba-lektion. Det är en blandning av olika latinska danser med mycket höftgung och ryggsvankande. Jag tyckte det var lite som att danska på krogen, men utan att ösa på riktigt så mycket, och utan allt det där andra roliga som just dansgolvet och spontandansen erbjuder. Men det var kul.
Det var tillochmed två killar med på danskursen (ovanligt!). Men det gällde att titta åt ett annat håll. Inte för att jag vill skratta åt dom eller så, men om ni skapar bilden framför er av en pinnstel, tanig 17-åring som koncentrerat försöker få in gunget i en något egenkomponerad samba-variant, då förstår ni att synen gör det svårt att inte dra på smilbanden.

Men nästa gång det blir utgång i Linköping så får det bli ännu lite bättre musik än sist. Tvivla inte att komma med förslag, om det är någon som vet.

Skitkul genombrott på jobbet idag också! Vissa små bäbisar som man hållt på med i all oändlighet börjar tillslut ta skepnad.
Är man van vid scenen är man också van vid premiären och att man blir klar en dag, bära eller brista. I företagsvärlden är det annorlunda - det finns så många mål och så många syslor.
Och ack så lite tid.
Men jobbar vi bara lite till så knappar vi nog in på oss själva... eller?

.

måndag, september 28, 2009

Regn!

.
Säg vad ni vill, men jag tycker att årstidsväxlingarna är det bästa som finns.
Idag vände sig mitt paraply ut-och-in, det är ett gott tecken. Dessutom kan man hoppa runt och köra lite Gene Kelly.
Snart blir det plumsa-genom-torra-löv-fraset under fötterna!

Jag har dessutom städat upp sidan lite.
Sånt måste man också göra emellanåt.

Sov gott!

.

söndag, september 27, 2009

Nai goes loving on your asses

.

Efter att ha skrivit det här inlägget går jag tillbaka och läser igenom. Man kan tro att jag är full. Det är ett riktigt fyllesnack. Men jag är nykter som bara den. Kanske bara lite påverkad. Men av något annat.

Det finns en sak som vi måste komma ihåg att uppskatta:
Det finns folk omkring oss som bryr sig.

Som tittar en djupt i ögonen när de frågar hur man mår.
Som berättar att de saknar en utan att vilja något mer än så.
Som ställer upp på att lyssna, utan att döma.
Som vill berätta för dig, och som litar på att du inte dömer eller berättar vidare.
Som bäddar om dig när du fryser och är trött.
Som ringer dig mitt i natten bara för att dela med sig om hur underbart livet är.
Som påminner dig om att du är det viktigaste i ditt liv.
Som kommer och hälsar på dig och ditt nya, fina, gröna 50-kronorsmatbord.
Som välkomnar dig som en i gänget trots att det är första gången ni ses.

Lite sentimentalt såhär när helgen drar sig mot sitt slut, men ärligt, jag vill verkligen få utlopp för det här. Alla människor som jag har omkring mig - ni är så underbara!

Jag vet inte riktigt vad jag kan göra här och nu mer för att visa min uppskattning, men jag vill bara säga att det inte går obemärkt förbi.
Och glöm inte själva att stanna upp och känn efter - du är så omtyckt.

cheers
.

fredag, september 04, 2009

Hemma

.
Jag har en dröm.
Eller jag har haft en tills nu.
Tänk hur länge jag har haft den.
Att bo själv.

Det är idag sanning, för första gången.
Det kan vara så att det ser ut som en lagerlokal, men det är mitt.
Bara mitt.

Over and out.

.